Ångrar att jag inte skrivit ner dag för dag, för nu sviker mitt minne...
Men jag ska försöka återge så gott jag kan!
Vi kom hem från BB efter lunch lördag den 11/8.
Ganska snart hittade jag ställen i huset som kom att bli "amningshörnor".
Tror det tog ett par dagar att packa upp BB-väskan, närapå varenda minut gick ju åt att amma, byta blöja, trösta och söva fröken. Redan då var hon inte mycket för att sova på dagarna...
Kändes skönt, men också konstigt, att gå hemma med ett knyte som behöver ständig uppassning.
Missorna
Katterna var lite konfunderade över vad det var för liten grej vi tagit med oss hem också. Första dagen vågade de sig knappt fram för att nosa...
Det har faktiskt gått riktigt bra med dem. De är så försiktiga när de är nära Elsa!
Dizzy brukar lägga sig bredvid henne då jag ammar, jättegulligt!
Har inte märkt av någon svartsjuka, däremot har vi sett en del rebelliska beteenden såsom att ligga mitt på bordet och strunta fullkomligt i att vi kommer på dem... Jaja, nåt måste de väl hitta på för att synas!
Försöker gosa med dem när jag kan, men det blir helt klart inte lika ofta som förr. Stackarna! ❤
Babyblues
Been there, done that...
Usch, tänk er en riktig lipsill med babyblues = mycket tårar = jag.
Det fanns ingen hejd!
Jag grät för att jag var så lycklig, för att hon var så fin, för dåligt samvete över katterna, för att kärleken var så stor, för att jag inte kunde sova, för att hon grät, för att...
För allt!
Det värsta var, och är fortfarande, när hon är ledsen.
Nog visste jag väl innan att bebisar gråter ibland, men jag visste inte hur ONT det skulle göra i MIG då hon gråter!!
Många tårar blev det...
Sova VS inte sova
Tror det här fenomenet är ganska vanligt också...
När dagen gick mot sitt slut, skymningen kom och det närmade sig läggdags, då kom också kvälls-ångesten.
Jag mådde illa, lände en klump i magen och ibland grät jag också.
Tänk om Elsa skulle dö medan jag sov!!!
Jag var livrädd för att hon skulle sluta andas, så rädd att jag knappt sov en blund förrän det började ljusna. Av någon anledning så kändes det bättre och lättare att sova då det var ljust...
Flera nätter sov jag (vi) med sänglampan neddimrad på lägsta nivån.
Jag avskydde nätterna!
Kollade tom upp vad det fanns för andningslarm på marknaden.
Nu, ca 3 veckor senare, ser jag fram emot sömnen som natten ändå ger, trots en del amningsstunder.
Jag kan verkligen längta efter att gå och lägga mig! :)
Kanske till viss del beror på att Elsa knappt sover om dagarna..
Ja, jag tror vi börjar så här.
Nu ska jag försöka skriva mer regelbundet och mer uppdaterat till dagens händelser, blir nog med en del tillbakablickar ändå, finns ju sååå mycket jag skulle vilja berätta om!
Ah, vikt just nu -10,5 kg.
6,5 kg mer än när vi plussade, men det tar vi bort när Elsa blir vän med barnvagnen! :)
Nåt ni undrar?
Fråga!!
Puss på er!
