Boktips!
Kategori: My life..
"Mitt barn & jag" av Anna Elheim.
En riktigt bra bok, både läs-och tänkvärd.
Hett tips!!
Borta!!!
Kategori: My life..
Vill bara tala om att gravidkilona, alla 17, är borta!
De första och sista 5 gick snabbast! :)
Olgas kur funkar!
Äta och träna, that's the thing!
Träningsvärk
Kategori: My life..
Vaknar med träningsvärk i hela kroppen idag...
Fint som snus!
Har kört igång med Olga, men i väntan på hennes träningsprogram fick jag göra ett eget!
Kostprogrammet är dock igång och snart är gravidkilorna ett minne blott! :)
Det där med nattning
Kategori: My life..
Får ni sova om nätterna?
Det är en av de vanligaste frågorna man får som småbarnsförälder.
Vi har, med undantag för mig de första veckorna, sovit bra om nätterna.
Kanske har vi haft tur?
Kanske har vi faktiskt fått till det?
Vi har, sen vi kom hem från BB, haft samma typ av nattningsritual.
Som så många andra hamnar även vi oftast framför teven på kvällarna,
där är Elsa vaken och med, småtuttar och slumrar om vartannat.
Det händer att hon somnar så pass djupt att hon inte ens vaknar vid
blöjbytet innan vi hoppar i säng, men oftast inte.
När vi väl kommit i säng (brukar bli strax efter kl 22) så sätter jag mig och ammar med sänglampan tänd, så brukar vi småprata lite jag och gubben. Allt eftersom tiden går dimrar vi ned lampan mer och mer. Om amningen drar ut på tiden så brukar jag sitta där tills jag känner att hon kommit till ro, sen lägger jag henne försiktigt över axeln för att se om hon vill rapa, men det gör hon nästan aldrig då.
Sen lägger jag ner henne i babynestet (som vi förberett med en varm vetesäck för bästa komfort) och stoppar om henne.
Babynestet, ett riktigt bra inköp!
Sen avvaktar jag nån minut för att se om hon somnat innan jag somnar.
Vanligtvis somnar hon bara, men ibland vaknar hon till och då brukar jag slänga tutten över nesteskanten så somnar hon snart.
Nästa pass brukar vara någon gång mellan 02.30-03.00, amning i ca 20-30 minuter och sen nedläggning enligt samma procedur som tidigare.
Byter oftast inte blöja på nätterna längre eftersom de är torra, men OM jag gör det så går jag upp i mörkret, tänder den fullt neddimrade lampan i sovrummet intill badrummet och byter blöja i ledljuset.
Jag pratar inte i onödan och tänder alltså inte heller i onödan.
Undantag = bajsblöja.
Nästa pass blir ca 05.00-05.30.
Den här tiden är jag oftast skittrött och så vet jag att Johans klocka ringer kl 06.00, så då brukar jag amma över nesteskanten igen.
Hon brukar somna igen, men vaknar till och från från ca 07.00,
då småtuttar vi liggande mest hela tiden.
Oftast går vi inte ur sängen före kl 09.00. :)
Vad vill jag säga med det här?
Jo, förutom att vi OFTAST sover rätt gott om natten så tror jag att bra rutiner är en stor del av hemligheten bakom småbarn och god nattsömn.
Sjävklart inte alltid, men ofta.
Har nog varit vaken ca 3 timmar som mest mitt i natten
och då har det inte varit Elsas fel...
Fullmånen rår inte ens god planering på!
Nu är det dags igen, ner och byta blöja på prinsessan, värma vetevärmaren och amma en skvätt. Så hoppas jag få en god natts sömn! :)
Natti!
Det där med amning...
Kategori: My life..
Det här inlägget skrev jag egentligen mycket tidigare, men det försvann tyvärr.
Försöker igen!
Vill börja med att säga att jag inte har någonting emot flaskmatning, nej tvärtom,
tänk om möjligheten till modersmjölksersättning inte fanns...!
Min mormor fick aldrig egen mjölk och födde därför upp sina 5 barn,
däribland min egen mor, på komjölk.
Ingen optimal lösning, men då var det den enda!
Nåväl, nu börjar jag.
Så självklart
För mig är amning det enda alternativet så länge som du av någon anledning inte KAN amma.
Att däremot "hoppa över" amningen för att man inte VILL,
det tycker jag är otroligt korkat och egoistiskt!
Varför vill man inte amma sitt barn!?!?!
Om du inte vill amma någon gång för att du vill ut på saker, jamen pumpa ur då!
Det är inte världens lättaste, det vet jag, men då får man väl planera.
Har redan börjat pumpa ur småskvättar för att kunna gå på musikal i november.
Annars tycker jag faktiskt att en nybliven mor kan skippa partyt och stanna hemma
med sitt barn, alternativt ta med sig bebben om det går.
Naturligt och enkelt
Att amma innebär ju att alltid ha maten med sig, naturlig, tempererad och förpackad.
Du slipper koka vatten, blanda iordning, och framförallt diska!
Det blir ganska mycket disk även med ett barn.
Dessutom behöver du inte heller mixtra med ersättningar
(olika passar olika barn bättre).
Bröstmjölken skyddar också barnet mot infektioner.
Amning minskar också risken att utveckla ex astma och eksem.
Min svärmor, som är en av grundarna till Amningshjälpen (70-talet), påstår att,
om en mamma blir sjuk så bildar hennes kropp antikroppar som kommer ut med mjölken inom 1-2 dygn. Därav ger det barnet ett skydd mot just det viruset.
I skrivandets stund så sitter jag med en seg förkylning, halsont och snor, medan mitt lilla barn har hållt sig frisk en hel vecka... :)
Det sägs också att barn som ammas det första halvåret löper mindre risk att drabbas av övervikt senare i livet, det beror nog iofs även mycket på arv, fysisk aktivitet och intag av föda.
Listan med fördelar kan göras mycket lång...
Bröstmjölken innehåller allt som din bebis behöver fram till 6 månaders ålder.
Allt utom möjligtvis D-vitamin.
Därom tvistar de lärda.
Jag ger D-dropparna trots att jag är skeptisk till om det verkligen behövs,
men jag vill inte heller chansa.
Men det ligger något i min svärmors uttalande:
"Varför skulle naturen tänka på allt utom D-vitaminet?"
Men amning är ju så mycket mer än mat.
Det är inte bara för matens skull som du lägger barnet till ditt bröst.
Amning är också närhet, trygghet, värme och kärlek.
Det kan göra lite ont
När barnet är fött och mjölken rinner till kan det göra ONT!
Många pratar om "Dolly Parton-syndromet".
Runt dag 2-4 rinner mjölken liksom till och dina tuttisar kan bli enorma!
Detta var inte så farligt på mig, nej, nåt annat var mycket mer smärtsamt...
Ingen hade nämligen talat om för mig hur hårt en bebbe kan suga...
Redan på bröstet dirket efter förlossningen sa det "slurp" och sen
satt hon som en sugpropp om bröstvårtan!
En synnerligen annorlunda känsla...
Dag nummer två fick jag en sk bröstvårtsskydd/vårtnapp att använda
vid amningen. Då var jag helt skinnflådd av allt sugande.
Det gjorde verkligen skitont varje gång hon sög tag i bröstet!
Den "nappen" var guds gåva till den nyblivna mamman!
Det gjorde fortfarande ont, men inte ens jämförbart.
Skulle tro att många av de som ger upp amningen gör det just här.
Stå ut, det blir bättre!!!!
Nästa ajaj.
När barnet suger tag i bröstet startas den sk utdrivningsreflexen.
Den förklaras olika av olika personer, men jag kände den som onda
strålningar i hela tuttingen, mest ont vid vårtan.
Stå ut, även det blir bättre!!!
Detta känns fortfarande ibland, men gör inte lika ont.
När man vet att det man känner är helt normalt, och tom bra, då är det
liksom uthärdligt på ett annat sätt.
Nackdelar med amning
Jag kan nog bara komma på två nackdelar med amning.
1. Hela matningsansvaret ligger på mamman.
Det är klart att mycket vore smidigare om även pappan kunde amma.
2. Du måste tänka lite på vad du äter och dricker.
Förutom den uppenbara alkoholen så kan även en del mat,
såsom tex lök, kål, stark mat och kaffe påverka mjölken.
En del bebbar kanske inte känner av nåt alls, andra får ont i magen.
En sista sak om amning.
En del sägs kunna äta hur mycket de vill när de ammar.
Just den fördelen verkar dock vara mig undantagen...
Så gott folk - amma era barn!!!
5 ord bebisar använder
Kategori: My life..
Jag fick en länk till ett bra klipp idag!
Det var verkligen spännande att se och höra,
för att inte tala om att sen försöka känna igen!
Bebisar gör ju ljud, det vet vi.
Men visste vi att de gör typ samma ljud och att de kan TOLKAS!?!?
Mellan 0-3 månaders ålder gör bebbarna typ samma ljud.
Det här är verkligen spännande!!
Dunstan Baby Language
Neh (Jag är hungrig)
Owh (Jaag är trött)
Heh (Jag är missnöjd)
Eairh (Jag har gaser)
Eh (Jag vill rapa)
Rap och mat har vi redan hört - och testat - med gott resultat! :)
För mer info, kolla in det här!
BB-tiden
Kategori: My life..
Jag kan inte sova...
Det ligger en rykande färsk bebis på min mage
och hon är min...
Hur ska jag någonsin kuna sova igen?
Kan inte få nog av att titta och snusa på henne.
Och jag känner mig inte trött.
Dåsig, javisst, men inte sömnig.
Första dagen (torsdag):
Vi är helt lyriska!
Förlossningen gick kanon enligt alla, Elsa mådde bra hela vägen, jag skötte mig exemplariskt och Johan var en lugn och trygg stöttepelare, den allra bästa!
Vår barnmorska var fantastisk, Angelica hette hon.
Det märktes att hon läst mitt förlossningsbrev!
När hon körde mig till BB i rullstolen (ja, jag var så yrslig så jag knappt kunde gå utan att se stjärnor) berättade hon att hon berömt mitt och Johans samarbete bland sina kollegor!
Sånt är ju roligt och uppmuntrande!
Hur som helst...
Klockan 01:48 torsdag den 9/8 föddes vår lilla prinsessa som vi tänkt döpa till
Elsa Anna Vilhelmina, efternamn än så länge Pettersson Björklund.
Hon var 52 cm lång och vägde 3 860 gram.
Helt perfekt!
Vi kom ner till BB tidigt på morgonen den 9/8.
Jag hade fått tips om att skriva i förlossningsbrevet att jag/vi önskade enkelrum, åtminstone första natten (för att jag skulle slippa sova själv med bebisen), och tryckte på lite extra för det på förlossningen...
Tadaaaa!!!
Ett enkelrum - med egen toalett - fanns till vårt förfogande!
Johan fick en madrass på golvet och vi kunde faktiskt bo
tillsammans varje natt tills vi åkte hem på lördagen (11/8).
Vi lovade ju att flytta på oss om någon skulle behöva rummet bättre än oss,
men det behövdes iaf inte.
Elsa och pappa kunde sova gott!
Overklighetskänslan sköljde fullkomligen över mig där och då.
Är det här MITT barn? Får jag verkligen behålla henne?
Hur gör man nu???
Försökte slumra lite, men det var typ omöjligt....
På kvällen fick vi besök!
En mycket stolt storebror, hans mamma,
nyblivna mormor och morfar, samt farmor!
Lilla Elsa överöstes med presenter och gull!
Tror hon trivdes ypperligt där i centrum, för hon var väldigt lugn och snäll!
När vi kom tillbaka hade hon bajsat en massa beck!
Johan åkte hem och matade katter och kom tillbaka senare på kvällen.
Under tiden han var borta passade Elsa på att testa sin lungkapacitet...
Det var första prövningen.
HUR gör jag nu?
Vagga, stoppa tutten i munnen, vyssja, prata lugnt..
Oj oj, allt kändes omöjligt, men det gick bra!
När Johan kom tillbaka somnade hon fint, och mamman (jag) fick slumra i kanske 3 timmar totalt under natten, för det GICK JU INTE att sova!
Andra dagen (fredag):
Elsa passade på att sova, nästan hela dagen.
Jag minns inte exakt vad vi gjorde, men det var mest amning och blöjbyten.
Ibland kom det in barnmorskor och hälsade på (skiftbyten) och mitt på dagen kom också en "huvud-barnmorska" och frågade hur vi mådde.
Inga tester mer än ett gulsotstest på eftermiddagen.
Hon hade lite gulsot, men inte över gränsvärdet.
Vi fick förslag att dra upp persiennerna och ställa henne vid fönstret
så att hon kunde få lite dagsljus.
Nästa test skulle tas morgonen därpå.
En liten parentes, men ändå en rolig grej.
Jisses vad mycket härliga gratulationer vi fick på sms, mail och facebook!
Kan knappt fatta att vi "känner" så många! :)
Tack för alla fina hälsningar!!!
Tredje dagen (lördag), hemgång:
"Vaknade" (om man kan vakna från icke-sömn) vid halv åtta.
Barnläkaren skulle komma på förmiddagen, så vi skulle hålla oss redo.
Gulsotstestet visade lägre resultat idag, men ändå så pass att vi skulle
hålla lite koll på egen hand, vista henne i ljusa utrymmen osv.
Barnläkaren gjorde sina kontroller och allt såg fint ut!
Hon hade iofs tappat lite i vikt, helt normalt, vägde 3 570 gram.
Sen tog de också det omtalade PKU-testet (blodprov), då var jag inte med inne i rummet, men Johan sa att hon hade varit jätteduktig och inte gnällt ett dugg!
Det var nog ändå tur att jag inte var med, jag är ju så blödig!
Sen packade vi ihop och åkte hem till Skräddarbacken!
Det blir i nästa inlägg!
Då lillan kom till jorden
Kategori: My life..
Den 8/8 satte, som jag skrev tidigare, värkarna igång...
Vi höll ut hemma tills klockan var ca 15:30, sen pallade jag inte mer.
Klockan 16:15 (och många värkar senare) satt jag iaf i en säng inne på förlossningen, blev kopplad till en apparat som visade värkar och barnets hjärtljud.
Kände direkt då jag blev "stillasittande" att värkarna kom mindre frekvent och något lugnare. Hemma hade jag ju gått runt och rört på mig hela tiden för att jag ville att det skulle gå fort (och hade hört att det går snabbare om man håller sig i rörelse).
Blev undersökt och blev lite småbesviken då det bara var öppet 3 cm,
livmodertappen var dock utplånad (alltid nåt!).
Fick bada badkar i ett par timmar, sen var det öppet 4-5 cm.
Nu hade jag ONT!!
Kommer inte ihåg allt jättetydligt, men det var nog ungefär här
jag började med lustgasen, på svagaste.
Här börjar allt bli lite suddigt och luddigt...
Kommer ihåg allt egentligen, men allt är också i en dimma av
värk, lustgas och förväntningar!
Jag har aldrig haft så ont i hela mitt liv...
Undersökning, öppen 7 cm, vattnet går!
Aj, aj, aaaajjj!!!
Med hjälp av lustgas och TENS
(Elektrisk Nerv Stimulering för behandling av akut och kronisk smärta)
tog vi oss sen tillsammans (jag och Johan) igenom nåt som helt klart
är det värsta OCH bästa jag varit med om!
Jag har inga direkta tydliga minnen, men när Johan berättar så minns jag.
Jag friade tex.. och fick ja!!! :)
Fast vi är ju redan förlovade, så det var väl ingen skräll kanske?
Sa lite mer lustiga saker där i dimman, men det är en annan historia.
Klockan 01.48 den 9/8 kände jag hur allting liksom lättade
och sen hördes barnaskrik.
I samma ögonblick får jag reda på att det är en flicka.
Min, våran, Elsa!!!
Lyckan är total!
BF+4, Psykbryt
Kategori: My life..
Idag är jag less på riktigt.
Nu vill jag inget hellre än att den här lilla varelsen ska titta ut!
Skickade faktiskt iväg Johan till jobbet imorse, eller, vi bestämde att han lika
gärna kunde spara på en semesterdag eftersom det aldrig händer nånting...
Så när klockan var halv sju så gick jag upp bara för att riktigt känna efter
så inget var på G, sen somnade jag liksom aldrig om igen.
Jag läste istället bok, åt frukost, vattnade blommor, duschade, städade,
blandade dressing, skrev inköpslista, dammsög....
Kroppen värkte och sa "lägg av", men jag gav inte upp.
När klockan var halv tolv kom mina föräldrar hit!
De tyckte att de skulle hjälpa mig "slå ihjäl en dag", så vi åkte och köpte färg
som Johan ringt och beställt, sen blev det glass på stan, snabbvisit på jobbet
(men alla utom Camilla var på lunch), och sist men inte minst handlade
vi på ICA Maxi.
När vi kom hem var jag helt slut.
Men då skulle grillen fram, maten skulle fixas, kött marineras och grillas,
porslin dukas fram.. det var ett enda virrvarr!
Under tiden hade jag sammandragningar och Orvar gjorde sitt yttersta för att få allas uppmärksamhet!
Vi hamnade iaf till bords och efter maten avrundade vi med kaffe
och ännu en glass innan de styrde kosan hemmåt igen.
Jag var så trött!
Craschlandade på soffan och låg där i över en timme och bara pustade.
Kände mig sur och irriterad på allt.
Hade kanske sovit i en minut då telefonen ringde och väckte mig.
När jag stånkade vankade mig upp var jag inte ett dugg gladare.
Tog fram dammsugaren och fortsatte tills jag helt plötsligt bara bröt ihop.
Jag orkade bara inte mer!!
Psykbryt!!
Sen kom det dåliga samvetet.
Hade jag varit surkärring hela dan?
Var tvungen att ringa mamma och snyftande be om ursäkt ifall jag varit sur.
Hon svarade dock lugnande att det hade jag inte varit och att det var bra att gråta och bryta ihop, för just psykbryt hade satt igång åtminstonde 2 av hennes 3 förlossningar!
"Så på med offerkoftan ett tag och gråt ut!"
Kändes helt plötsligt som jag gråtit färdigt då...
Men jag är less.
Kroppen och psyket orkar inget mer nu Orvar, så du gör bäst i att
komma ut!
Kanske kan du komma imorgon 7/8, på min och Johans förlovningsdag?
Pliiiis!
39+5, Dessa Projekt
Kategori: My life..
Jag vill inte gnälla, men nu börjar det här bli långdraget.
Jag vet, jag vet, "snart kommer storken", "du vet inte vad väntan är",
"den som väntar på nåt gott", "den kommer när den är klar" etc etc..
Har hört alla varianter nu.
Samtidigt verkar de flesta runt omkring mig få barn innan BF.
Vill poängtera att det här är MINA känslor.
Visst säger min hjärna att det kan vara 2 veckor kvar och att varje dag
i magen är en dag som lilla Orvar behöver vara just där,
men min kropp skiker - KOM UT!!!
Så trött och öm i kroppen, sover skitdåligt på nätterna (och morgnarna),
har foglossning delux, lederna värker och är svullna av vätska,
halsbrännan gör sig påminnd varje gång jag inte tar tablett,
och allt jag tar mig för blir till ett "projekt".
Alltifrån stödhandling till att vattna blommor.
Igår tex.
Jag tog mig an projektet "spa och pedikyr".
Plockade fram en massa sköna prylar och tog med mig in i duschen.
Började med att peela hela kroppen (böka, luta dig fram, håll balansen),
sen skulle benen rakas (samma procedur igen),
inpackning i håret, lermask i fejjan och oljespray över hela kroppen, sen...
Att sätta sig ner på golvet i våran dusch är inte så svårt egentligen,
det gick ganska bra. Se till att allt du behöver finns i närheten bara.
Lutade mig fram (Orvar blev typ dubbelvikt och jag fick hålla andan för att nå) och började fila en fot i taget, det gick ju bättre än förväntat det med!
Dags att resa sig....
Båda benen bortdomnade.
Hur f*n menade jag att jag - inoljad från topp till tå -skulle kunna ta mig
upp på ett smidigt sätt egentligen???
Jag tog mig ändå upp efter lite bök och allt gick bra.
Sjukt nöjd med mina nyrakade ben, mjuka hy och fina fötter,
allt till priset av - min ork.
Japp, jag var helt slut efter duschen.
På eftermiddagen åkte vi upp till buan, E skulle sova där med kusinerna och Johan passade på att göra lite småfix.
Jag tog en tuppis.
Idag åkte Johan upp igen, för att hämta barn och fixa lite mer,
men jag valde att stanna hemma.
Känns skönt att få ta det lite lugnt hemma istället.
Graviditeter kan ju vara helt olika, men jag tror (och hoppas) att
många som varit fullgångna känner igen min trötthet.
Den går inte att föklara eller jämföra med annat.
I nuläget är jag väldigt glad att det bara är mig själv jag har att ta hand om under tiden, beundrar verkligen dem som skaffar fler barn och måste vara mamma samtidigt som de går igenom det här.
Vill självklart poängtera att jag är otroligt tacksam och förväntansfull inför det som kommer också, verkligen superglad, men att vara gravid är inte bara en dans på de berömda rosorna! :)
Det jag ser mest fram emot nu (förutom själva bebis och allt omkring den)
är att kunna börja träna igen.
Jag är totalt förslappad och känner ofta hur jag vill ut och springa, dansa hejvilt, styrketräna så det bränner i musklerna och svetten och den totala tillfredsställelsen efter total utmattning...
Det suger i hela kroppen när jag tänker på den!
Just nu är inget av ovanstående möjligt.
Antar att det är en bidragande orsak till varför jag börjar bli otålig.
För otålig det är jag, det vet jag, och jag låter det höras också.
Ber om ursäkt för mitt tjat, men om ni inte orkar lyssna får ni stänga av.
För jag tjatar tills Orvar är här!
17+2, Japp hittade ett gammalt opublicerat inlagg.. :)
Kategori: My life..
Jag mår så mycket bättre - äntligen!!
Någon spya då och då är inte så farligt...
En spydag jämfört med en spyfridag per vecka nu! :)
Magen mår bra tror jag.
Tycker inte att den är så stor, men det hårdnar.
Vikten är uppe på +5kg sen vi plussade, så det är helt normalt!
Vill, som jag sagt tidigare, inte gå upp mer än nödvändigt,
men min gräns är att inte gå upp mer än min maxvikt någonsin.
Dvs. det jag vägde som mest för några år sedan.
Dit är det en bit, men det är långt kvar också...
Om 8 dagar är det dags för ultraljud!!
Vi vill inte ta reda på kön!
Verkar som en del folk har svårt att förstå varför.
Ja, varför?
Vill helt enkelt bara inte veta än.
Det visar sig ju sen.
Dessutom tycker jag det är lite kul när folk tror och gissar,
inklusive jag själv! :)
Många tror att det blir en flicka...nästan lika många, en pojke.
Jag hoppas det blir ett friskt barn! :)
Körde ett zumbapass idag.
Nu är bomben släppt även där!
Känns kul att folk kommer fram och grattar, men samtidigt säger
att det är tråkigt att jag "försvinner".
Kommer sakna passen, helt klart.
Ska försöka köra så länge det går, men det gör redan ont i kroppen
efter passen, antar att det är foglossningar som spökar.
Har hört att man kan få sviter av sånt efter förlossningen,
det är det sista jag vill, i höst ska jag ju tillbaka till formen!
Klart är att jag kör mars ut, sen får vi se.
Jobbar på lösning med vikarie eller schemaändringar.
Men fortsätta träna ska jag, bara inte instruera.
That's it for now!
So long!
37+4, Linslus bigtime :)
Kategori: My life..
Gud va jag längtar efter den här vildålen jag har i magen!
Känns som att "Orvar" kan komma nu, allt är klart (tror jag).
Är inne på fjärde semesterveckan,
tänkte ta fem och sen gå över i föräldraledighet.
Vore skoj om h*n ville komma nästa vecka tycker jag!
Den 25:e blir perfekt! :)
I flera dagar har det stökats och bökats i magen på mig, har haft flera
förvärkar (molande i magen, ljumsken och lite "ischiasliknande" i ryggen),
men framförallt har jag haft sammandragningar!
Magen drar ihop sig och blir stenhård direkt jag rör på mig,
men även då jag sitter stilla.
Vet inte om förvärkar och sammandragningar är samma sak,
dvs att livmodern förbereder mig och Orvar för förlossning,
men jag upplever det väldigt olika.
Sammandragningarna gör ju inte ont, det är bara otroligt
häftigt och verkligen en annorlunda känsla!
När filuren dessutom sätter igång och livar runt därinne under
tiden så kan det iofs kännas lite, men mest mys!
*~*~*
I fredags var jag upp till buan och blev fotad av Johanna Lundin Agerberg!
Kolla in hennes blogg här (tryck på länken)!
Det var roligt, men SVÅRT, att posa naturligt...
Miljön kunde iaf inte ha varit bättre, buan betyder så mycket för mig!
Det var ju bl.a. där på härbretrappen som jag och Johan förlovade oss
i soluppgången för snart två år sen... :)
Är riktigt nöjd med bilderna jag sett hittils (de i Johannas blogg),
ser verkligen fram emot att få se dem alla!
Här kommer några:
Fäbodliv när det är som bäst!
Tagna 37+0.
*~*~*
Som om inte detta var nog - jag har ju linslusat fler gånger!
Jag och Johan var ju iväg till Gagnef där Aspen väntade med kameran..
Häromdagen fick jag några bilder på mailen!
Fadern till barnet fick också va med!
Tagna 34+2.
Även här ser jag fram emot att få fler bilder!
Kan dock dröja med tanke på att hon har en liten 12-dagarsbebbe
att ta hand om...
Sa jag förresten det?
Jag fick ju gosa 5-dagarsbebbe förra veckan! :)
Myyys!
*~*~*
Avslutningsvis...
Måste ju redovisa min senaste craving!
Mmmm...mumma!
Säkerligen en av de nyttigaste cravings i världshistorien!
Lucky me!! :)
Grönsallad gjord på egenodlad (mammas) Romansallad, plocksallad och persilja (lusfri), gräslök och basilika (min egen), gurka och sockerärtor (min andra craving).
Till det en helt underbar salladsdressing (svärmors recept).
*~*~*
Om ni läst ända hit så har ni kommit till slutet av inlägget!
Tjing tjing!
36+6, MVC och mys
Kategori: My life..
Det drar ihop sig (som flicka sa)!
Beräknad om 21 dagar (3 veckor idag).
Orvar kan komma när som helst nu...
Känns fortfarande ganska främmande att tänka på att jag ska bli
någons mamma liksom, jag, mamma...?
Tror att allting är inköpt inför dropdown iaf.
Åtminstonde det som vi lär behöva i början.
BB-väskan är påbörjad, borde kanske packa färdigt den nu?
Har inte köpt någon bröstpump.. behöver man en sån?
Oj oj.. många tankar i skallen!
Igår var en härlig dag!
Hade hela dagen inbokad med feelgood-saker!
Först åkte jag förbi jobbet och träffade några av mina fina kollegor.
Drack en kopp kaffe och tjötade! :)
Efter det bar det av till MVC igen!
Blodtryck 110/65.
Nuvarande SF-mått - 34 cm.
Vikt +14 kg.
Hjärtljud 150-152 (Orvar var vaken).
Ser fint ut!
Kalle Kula, taget 36+4
Efter MCV bar det av till Falun, väl där blev jag bjuden på thai/sushi-
lunch av min älskade sambo, sen gick vi raskt i regnet till Clas Ohlsson och
köpte lite grejer till altanen (som nu är helt klar, typ!).
Fick en hejdå-puss och sen åkte jag och hälsade på ännu en kollega, Kerstin.
Hon är hemma på semester och vi passade på att fika, kolla in hennes
alla växter och ta en lugn promenad i området!
Sen var det dags att avrunda dagen tillsammans med Paola!
Hon tog hand om mina fötter (bad, filning, massage) och sen såg
hon till att jag fick ett par ögonbryn igen! :)
Underbart!
Var ganska trött då jag kom hem, så middagen blev lite fil och müsli
(min och Johans standardmiddag numera)
sen kraschlandade vi i min gamla sköna bäddsoffa som numera
står "ute" på altanen (får lägga ut en bild snart).
Där satt vi tills klockan var halv tolv!
Skönt!
35+5 Nu vilas det, åtminstone för vissa
Kategori: My life..
Johan har semester och den här veckan har spenderats mestadels uppe i buan (Stockgropen) där årets slåtter är i full gång.
Inga tunga lyft, vilor och tuppisar om vartannat, lite markservice bestående av mat/fika-servering åt det arbetande folket och lite diskning vid behov. Annars som sagt mest vila och dassbesök (blåsan känns egendomligt liten just nu).
Sov över natten mellan måndag och tisdag, men aj va kroppen inte gillade ribborna i sängbotten...
Igår kväll åkte vi hem och idag åkte vi bara fram och tillbaka över dagen. Tur det inte är längre resväg!
Iallafall.
Igår kväll fick jag helt plötsligt som en kraftigt molande mensvärk som gick bak i ryggen. Efter några omgångar började jag kolla klockan.. "Värken" varade någon minut, sen var det lugnt en stund innan det började igen, ca 15 minuter var det mellan.
Det gjorde ju inte jätteont, men jag blev lite nervös faktiskt...
Har ju inte ens köpt BB-väskan jag ska packa i än.. Men imorgon ska jag fixa den, det måste jag!
Orvar är en livlig liten parvel.
Det börjar bli trångt därinne nu och det känns!
Mest livat är det oftast kvällstid, men häromnatten (uppe i buan) efter ett dassbesök i månskenet strax före midnatt (och efter någon timmes sömn) var det en hickande sprattelgubbe som höll mig vaken en bra stund!
Börjar lära mig vanorna nu.
Fr.o.m. nästa vecka ska Johan jobba igen.
Känns lite läskigt, men jag ska se till att han har en jourtelefon som bara jag ringer på om det är skarpt läge..
Hujja mig! :)
Orosmoln
Kategori: My life..
Fick ett otroligt proffsigt mottagande då jag ringde förlossningen nyss!
35+1 idag och igår då jag skulle lägga mig hade jag fått en
liten rosa blödning..
Blev såklart uppstressad och läste i varenda bok jag har,
men eftersom det inte kom något mer och jag inte haft ont och att Orvar ålade runt som en liten vilding så hade jag is i magen och avvaktade tills idag.
Ingenting mer på morgonen, så jag ringde förlossningen
och de gav lugnande besked.
Hon jag pratade med var verkligen bra!
Nu siktar vi på 5 veckor till med gravidmage! :)
34+5, på "lediga" sidan
Kategori: My life..
Ligger och bloggar från sängvärmen idag,
för att jag kan! :)
Tredje "lediga" dagen nu.
I måndags for jag omkring och fixade saker. Hämtade ett babynest
som jag såg på en mammagrupp på Facebook, köpte madrass till vagnen,
köpte plastade lakan, hälsade på mormor mm.
Igår (tisdag) köpte jag kattströ på ett ställe, fryslådor på ett annat
och en hel platta jordgubbar på Ica Maxi,
sen var det dags för MVC (mer om det snart),
efter det lunchmys med Loppa, efter det hem och ta hand om
jordgubbarna (frosseri, rårörd sylt och styckfrysning),
sen måla sista lagret på skötbordsmodulen.
Hann med att betala räkningar, lägga en order och se en sväng TV också!
Effektiv som bara den! :)
Idag åker jag till Mockfjärd och hälsar på svärmor en stund. Vi ska fixa
små lakan av gamla mjuka tyger så Orvar får nåt mjukt att snusa på!
Sen ska jag äntligen sätta mig i frisörstolen!
Sist var i början av mars!!
Har inte tänkt kapa så mycket på längden, kan va skönt att sätta
upp håret med en liten, men lite ny fräsch färg kommer väl tillpass!
Lite mer om MVC-besöket igår.
Vår vanliga barnmorska har semester, så igår träffade jag en ny
(Johan hade dubbelbokat och kunde inte följa).
Hon var trevlig och lätt att prata med, så vi bubblade på!
Blodvärdet var oväntat bra, 127!
Blodtryck 115/70, bra!
+0,5 på vågen sen sist, totalt +13,5 nu.
Hjärtljuden låg från 125-135, den sov nog.
Sen gjorde vi ett snabbt ultraljud också!
Jag frågade så mycket om allt, bl.a. om hur de kunde känna vilket
håll barnet låg osv, då sa hon att vi kunde göra ett UL så jag fick se.
Vi gick in till ett annat rum och där stod en mycket äldre variant av
det moderna UL vi varit på innan, men ändå!
Såg det lilla runda huvudet längst ner i magen (så han den legat de
senaste tre mvc-besöken), sen såg vi lite nacke, rygg och ett litet
pumpande hjärta! :)
På jobbet har de startat en gambling om när jag ska föda,
dag och klockslag, samt kön och vikt på barnet!
Jag vet faktiskt inte alls vad jag ska tro..
Känns som jag tror olika varannan dag! :)
Ok, nu går vi endast på skrönor, för det finns inga ordentliga
undersökningar såvitt jag vet.
Därför blir det en pojke:
- Magen, en typisk "pojkmage".
Framifrån syns inte mycket av magen, men vrider jag mig så putar det rejält!
- Hjärtljuden, "låga" hjärtljud.
Från början låg vi på 165, sen dess har de sjunkit varje gång och nu senast låg de alltså mellan 125 och 135. Man brukar säga att brytpunkten går vid 150.
- Statistiken.
Johan har en son sen tidigare, kanske har han lättare att få söner?
Därför blir det en flicka:
- Illamåendet, ständigt illamående fram till ca v.23,
sen återkommande varje gång jag är trött/borstar tänderna.
Det sägs att man mår mer illa av flickfoster eftersom de också bär kvinnliga könshormoner och tillsammans med dina egna ger detta ofta mer illamående.
- Rumpan, den stora!
Har ingen egentlig forskning här heller, men min rumpa och mina lår började växa långt innan magen... Har hört att man oftare blir bred om baken då man väntar en flicka.
Finns säkert fler vågskålar, men jag minns inte här och nu.
Vad tror du att det blir?
Jag vet en sak, det blir en vild liten Orvar-filur! :)
33+6, Over and Out
Kategori: My life..
Så var jobbdatorn nedstängd för sista gången på länge, statusen på hemsidan redan ändrad till "föräldraledig", autosvaret på mailen igång och nycklarna inlämnade (på eget bevåg)...
Känns helt ljuvligt och helt konstigt!
Vad ska jag göra nu liksom?
Började min "semester" på exakt samma vis som igår, ICA Maxi och sen powernap när jag kom hem. Är galet hur trött jag kan bli ibland!
Om en stund kommer killarna hem med pizza, till efterrätt blir det tårtresterna från mitt avskedsfika på jobbet.. :)
Tur vågen stått stilla ett tag nu.. +13 kg.
Trevlig midsommar på er alla!
❤❤❤
33+3 och 3 kvar
Kategori: My life..
Helt galet!
Endast 3 arbetsdagar kvar...
Kommer kännas overkligt när jag på torsdag em packat ned mina saker, lämnat nycklar och stängt ned burken för sista gången på länge.
Min vikaries jobb flyter på bra och jag känner verkligen att jag börjar kunna släppa allt och lämna över bollen nu.
Kommer att inleda sommaren med semester i 5 veckor, sen är det dags för ett annat jobb...
Först förlossning, sen föräldraskap!!
Skräckblandad förtjusning! :)
Idag var sista föräldragruppen.
Har tyckt att det har varit bra info och innehåll, men att gruppen varit tyst och lite tråkig. Men idag fick vi äntligen igång diskussioner och det var riktigt trevligt!
Hoppas på fortsatt kontakt framöver!
Nu har ju jag (vi) turen att ha en del barnfamiljer i umgängeskretsen, men man kan aldrig få för många!
Så här ser jag och Orvar ut idag! :)
32+0, Glucosbelastning nr 2
Kategori: My life..
Så var det då dags för omgång nr två..
Tydligen ska det va "by the book", och det är väl egentligen bra.
Har precis slumpat i mig det här fantastiskt underbara slisket ännu en gång, hugaligen!
En tjej brevid mig spydde precis upp sin dos..
Då två timmar har passerat ska jag bli stucken i fingret igen så man
ser att min kropp tar hand om sockret.
Vi passade på att göra den vanliga kontrollen nu när jag ändå väntar.
Allting ser fortfarande jättebra ut!
Blodtryck 114/69, SF-mått 31, huvudet nedåt och hjärtljuden var jämna och fina!
Min fina lilla unge!
31+1 Hicka?
Kategori: My life..
Jag tror jag precis i detta nu upplever Orvars första hicka!
Magen hoppar rytmiskt och jag kan inget annat än att sitta och le åt det hela..
Verkligen en ny och annorlunda upplevelse! :)
På måndag ska vi träffa föräldragruppen för första gången, det blir kul!
Hoppas också kunna klämma in en profylaxkurs innan det är kläckningsdags.
Skulle verkligen va häftigt att klara sig enbart med lustgas!
Har fått för mig att jag vill uppleva smärtan och jobba med den, kanske är en av mina allra dummaste idéer, men jag är inne på det nu.. Hinner nog ändras igen!
Två månader på dagen idag!
Det närmar sig..
12 arbetsdagar, sen semester och sen, sen..
Längtar efter dig din lilla skitunge!
❤
