luna1000

Livet är inte de dagar som gått, det är de dagarna du minns...

Sibyllastopp - på obestämd tid...

Kategori: My life..

Hade först tänkt börja inlägget med en rubrik i stil med "Aldrig mer Sibylla", men sen kom jag på bättre tankar än att lova för mycket!
Ska börja från början.

En tidig frukost gjorde mig hungrig tidigt.
Är jag den enda som blir hungrig snabbt igen av gröt?
Först blir man liksom proppis, sen lagom, sen hungrig igen. Men gott är det!
Hur som, jag var hungrig igen redan vid nio och började fantisera om goda thairätter och sushibitar (ja för i min hjärna så var dagens lunchställe - i brist på matlåda - redan spikat!), fick äta en halvjäst apelsin för att dämpa det värsta..
Sen började mina lunchdejter droppa av en efter en, Carolina skulle äta med en kompis, Camilla åker hem och äter, Jonas åkte till Säter, Rainer skulle ta en tidig snabblunch och Kjell är ju på Mallis. Bestämde sen att möta upp A-K med friends utanför banken kl 12. Tio i ringde hon och då stod de i kön på Liljan... Daaaa.. Dagens där var nån fiskgratäng (som säkert skulle ha vart jättegod om jag inte ställt in mig på thai) och nåt annat trök. Jag bestämde mig för att hoppa deras sällis och ringa en vän... Skippers-Anna låg hemma med vad hon trodde var svininfluensa, så det gick på nit även där. Det slutade med att jag bestämde mig för att ta en enkel utväg på Sibylla.
Inne på haket var det kö. Två unga tjejer sprang för sina liv för att pleasa sina kunder. Efter de tagit min beställning var vi kanske sju personer inne på grillsidan. Då kom det in en dam (läs kärringjävel) på kiosksidan, en av de unga tjejerna (självklart "min" tjej) går dit och hjälper henne
- OCH VAD SKA HON HA DÅ!!!??????
Typ 711 kulglassar(!), och inte hade hon bestämt smaker heller...
När jag tillslut fick min mat så tänkte jag att "Tack gode gud för att jag inte jobbar i kiosk eller lunchcafé längre", sen gick jag med min lilla påse till kontoret.
När jag packade upp såg jag att mina strips var sönderfriterade, stenhårda och smakade nästan bränt av att ha legat i fritösen medans kärringen smörjde kråset. De var så torra att inte ens saltet fastnade på dem. Tur att jag hade köpt mig en dippsås, utan den hade jag fortfarande kämpat. Nästa upptäckt var att "allt på" tydligen inte innebär ketchup.. Va faaaan..
Tur Jonas har en Heinz stående på jobbet.
I- landsproblem? Ja kanske.
Glömde jag förresten säga att drickan var "svag" och smaklös?
Nej, nu blir det Sibyllastopp - på obestämd tid....

Efter jobbet var det dags för spinning!
Malin fick mig att svettas så jag förblindade mig själv ett tag.
Svett i ögonen är ett bevis på att du kämpat hårt!
Och det gjorde jag verkligen idag.

Nu ska jag dra på mig myskläder och traska över till grannen som
tänker bjuda mig på tacopaj ikväll! Inte illa va? :)

*~*~* Hips, vips, torra strips! *~*~*

Kommentarer

  • Anna Andersson säger:

    Du borde ha knatat tillbaka och slängt in stripsen genom kioskluckan :)

    2009-05-05 | 11:36:48
    Bloggadress: http://ensamhet.blogspot.com
  • någon säger:

    ... eller tryckt upp dem i svarta hålet på glassdamen :-)))

    2009-05-05 | 21:30:27
  • Anonym säger:

    ... eller tryckt upp dem i svarta hålet på glassdamen :-)))

    2009-05-05 | 21:31:45
  • ma säger:

    Kära dotter, du har väl alltid kunnat säga ifrån?!

    Om maten var förstörd på grund av damen (läs kärringjäveln) och kioskbiträdets prioritering av kundservice, så skulle jag ABSOLUT ha traskat tillbaka med stripsen...kanske hade de kunnat limma ihop dem till nåt trevligt grytunderlägg, och sen skulle jag ha lämnat tillbaka den utspädda läsken och begärt pengarna tillbaka.

    2009-05-08 | 23:01:27

Kommentera inlägget här: